Kandidat 1: Charlotta Lagerberg-Thunes

En presentation av den första kandidaten, tillika "HSP-driftigast under 2017"

Nomineringen av kandidater till vår utmärkelse HSP-driftigast under 2018 är i full gång. Nytt för i år är att kandidaterna ges tillfälle att presentera sig själva och sin verksamhet innan omröstningen är avklarad, så att du som röstar i möjligaste mån ska kunna göra ett informerat val. Först ut att presentera sig här är fjolårets mottagare av utmärkelsen — beteendevetaren, författaren och föreläsaren men också illustratören Charlotta Lagerberg-Thunes.

Presentation

Jag heter Charlotta och brukar beskriva min egen HSP-personlighet med att jag är ett kanin-lejon, då jag är både skör och stark. Jag är dessutom också extravert och HSS.

Så förstod jag att jag var högkänslig

År 2006 fann min man en artikel i GP och sade “Det här är ju du?” Jag nappade dock inte alls på artikeln, eftersom den belyste introverta högkänsliga personer. Men 2012 läste jag så Drunkna inte i dina känslor följt av Elaine Arons böcker, och då föll poletten ner — att jag var HSP och extravert!

Om att skämmas över högkänsligheten

Jag har länge skämts för min känslighet och har velat dölja den så oerhört mycket. Jag har skämts för att jag inte har kunnat leva upp till normen att kunna leverera och klara det som andra klarar. Jag har skämts för mina tårar, mina känslor, min trötthet och bristande ork som inte bär mig ända fram. För min ljus- och ljudkänslighet och känslan av att inte räcka till. Och eftersom vi HSP därtill ofta bär på andras känslor och vill stötta och hjälpa till, kan det ibland bli för mycket och mer än vad vi orkar bära.

Skammen har jag dock försökt att vända till en resurs för min verksamhet, då jag både skriver och föreläser om den. 🙂

Om min verksamhet

Min önskan är att nå ut för att fler ska förstå hur viktiga högkänsliga personer är, inte minst i olika gruppsammanhang, men också att bidra till att lyfta fram det positiva med personlighetsdraget. Jag frilansskriver och föreläser kring HSP, skam, själslig smärta, utanförskap, narcissism, övergivenhetskänslor och missbruk utifrån min bok Orkidébarnet.

Jag vill nå ut med kunskap kring HSP, för att vårt samhälle ska se att alla människor behövs och att vi är som olika sorters blommor, att vi alla är lika viktiga och att vi behöver ge denna värdering mer utrymme på arbetsplatser, skolor och inom familjer. Jag vill också att personer som lever i familjer med HSP-barn och -vuxna förstår vad som händer vid överstimulering, känslosmitta och andra saker som påverkar oss i vår vardag. Att förstå den högkänsligas behov och personlighet, och ta hänsyn till det. För högkänsliga orkidébarn föds för att de bidrar till människans överlevnad — det är de som bildlidgt talat upptäcker prasslet i buskaget i tid så att flocken på savannen hinner fly innan tigern anfaller.

Jag skriver också barnböcker för barn i åldern 0—9 år. De belyser känslor, för att hjälpa barn att sätta ord på sina känslor och kan stötta i svåra samtal. I vår kommer böckerna även att gestaltas med en föreställning som heter Poppe poppar känslor. Det är en interaktiv musikteater med Tobias Edvardsson.

Jag kan säga att jag brinner för barnen. Det har jag gjort länge genom mitt engagemang i hjälporganisationen BRIS samt genom arbete inom förskola, montessori och grundskola. Jag har medverkat i både elevvårdsteam och mobbingteam samt har arbetat som både pedagog och stödpedagog. Jag är beteendevetare i grunden och har lång erfarenhet av socialt arbete och tycker det är intressant med psykologi och beteendemönster m.m.

Om fjolåret

År 2018 var ett viktigt år för mig, men också ett kritiskt. Jag stod vid ett vägskäl, i valet och kvalet att lägga ned min verksamhet. Jag stod utan förlag och kunde därför inte ge ut den andra delen i serien om det högkänsliga orkidébarnet Lovisa. Jag hade därför föreläst utan böcker under hösten 2017. Jag var trött och besviken. Men i fjol bestämde jag mig för att satsa själv: jag startade bokförlag och tryckte den andra upplagan av den första delen Orkidébarnet och gjorde e-bok. I skrivande stund inväntar jag svar från ett ljudboksförlag. 🙂

Jag anmälde mig till bokmässan i Göteborg. Jag agerade väldigt fort men inte utan rädsla och tvivel, och såg med fasa fram mot mitt största hinder — som är att föreläsa. Därför bestämde jag mig för att genomföra och uthärda minst 25 föreläsningar innan jag skulle välja bort det, för att utmana mig själv och se om jag klarade av det.

I augusti hade jag en ny release av Orkidébarnet vid bokhandeln Vattumannen i Stockholm och gjorde om boken med nytt omslag, med mera. Jag reste land och rike runt för att möta mina läsare på mässor. Jag signerade i butiker och föreläste vid bibliotek, kyrkor, föreningar och studieförbund. Min lycka var förstås att flera bokbutiker tog in boken. Jag fick vara med i både poddar och press och försäljningen bara fortsatte rulla på.

Jag som hade varit så nervös och osäker, och trodde ingen skulle vilja köpa min bok om jag inte hade ett stort förlag bakom mig. Men recensionerna haglade in med både fina omdömen om boken men också om min medverkan i poddar. Ord som var så fina att jag rodnar när jag tänker på det:

Du har en underbar röst och ett viktigt budskap i dina framträdande. Ja, du har en sagoröst samtidigt som du som föreläsare vinner gehör från din publik genom att tala lugnt och övertygande med så mycket värme och vänlighet. Man blir så fängslad.

Trots sådana fina omdömen i bagaget hjälpte de mig inte när jag vid ett senare tillfälle skulle upp på scenen på en av alla de bokmässor jag besökte under hösten. Jag kände mig otroligt nervös och lejonet hade verkligen med sig kaninen just denna dag. Det satt en man och antecknade under mitt framträdande, och jag som hade bestämt mig för att tala rakt ur hjärtat. När jag klev ner från scenen kom han fram till mig en aning tårögd och sade

Du det märktes att du var nervös. Men vet du, jag ville inte att du skulle sluta tala för du har en verbalitet och en underbar härlig röst att lyssna till. Du får oss som har svårt att lyssna att öppna upp för att höra dina ord, för de når verkligen fram — och kanske just för att du är sensitivt begåvad. Jag är naturvetare, men jag vill lära mig mer om orkidébarn!

Så såg han ännu lite mera tårögd ut, tackade och gick sin väg. Kanske var det kaninens förtjänst denna gång. 🙂

Dessutom lärde jag känna underbara människor. En av dem var Pia Rockström, som också skriver och intervjuar sensitiva själar. Vi fick kontakt på bokmässan i Göteborg, och det är så härligt med författarvänner som kan stötta och som man kan dela erfarenheter med — och som en extra bonus dessutom är HSP.

Jag fick också möjligheten att vara med i flera tidningar, bland annat tidningen Nära.

När jag sammanfattar året så här inser jag att det faktiskt gick att komma vidare med min verksamhet även 2018. 🙂

Erfarenheter och lärdomar från året som var

Jag är samvetsgrann och kan känna att jag behöver pausa och gränssätta bättre. Det är en balansgång när man är ute och träffar mycket folk. Det är viktigt att ge sig själv tid att vila emellan. Jag är inte bra på det, för min HSS (high sensation seeker) är ständigt där och pockar…

En besvikelse var att skolor inte visade mer intresse för min föreläsning, för jag tror den hade behövts där. Jag har mött så många pedagoger vid signeringar och de har sagt rätt ut att det inte orkar ta in mer. Jag har förklarat att de behöver bara lyssna, för det är fortfarande många som vet väldigt lite om personlighetsdraget. Jag är trött på att höra att det är en diagnos och att möta ledsna föräldrar som själva är HSP och ser samma drag i sitt barn, där skolan inte lyssnar utan vill istället utreda för autism.

Jag har stött på många män som är högkänsliga under året. En man sade:

Jag ser så macho ut, men ibland känns det som det skär knivar rakt igenom mig.

De är modiga som vågar berätta om hur de med hjälp av självmedicinering och alkohol bedövat sin introverta HSP-personlighet. Hur svårt de har haft att kunna samtala med sin partner och andra, och hur fördomar och svårigheter hindrat dem att känna sig stolta över sin HSP-personlighet, och att manlig sårbarhet inte allt möts på rätt sätt. Därför är det väldigt roligt och adekvat att Tom Falkenstein har skrivit en sådan bra bok.

Andra lärdomar är att HSP-introverta och -extraverta har en del viktiga skillnader. Till exempel när man blir överstimulerad vill den introverta dra sig undan i tystnad, medan den extraverta vill älta och kommunicera. Jag mötte en mamma och dotter som hamnade i konflikt kring just detta tills det förstod deras skillnader som högkänsliga.

Jag är också trött på att höra vad vi ska välja bort hela tiden, att allt fokus ligger så mycket på sårbarhet, svaghet och skörhet. Vi är starka som lejon också! Det vill jag också frambringa i mina böcker. Styrkan, modet och hoppet som är lika stor del som både skörhet, sårbarhet och hudlöshet.

Planer och förväntningar inför 2019

Jag hoppas år 2019 ska ge mig mer balans i aktiviteter och att jag får ägna mer tid åt skapandet. Jag har ägnat alltför lite tid åt mitt skrivande och min kreativitet, för allt det andra har tagit så mycket tid på sistone. Och så vill jag förstås ha tid att ägna mig åt mina nära och kära.

Men under året kommer så äntligen fortsättningen av serien om Lovisa i boken Fjärilsdrömmar. Jag hoppas också kunna skriva klart en ny föreläsning med fokus på denna bok.

Jag kommer att signera böcker vid några av Akademibokhandelns butiker och föreläsa vid Medborgarskolan i Halmstad, Kungälv, Malmö, Göteborg och Kungsbacka. Jag kommer att föreläsa vid fibrimyologiförbundet i Ängelholm — där de sett kopplingar mellan fibrimyologi och HSP — men också vid IOGT-NTO, som belyser vuxenbarnsproblematik och missbruk. De tycker det jag talar om är både intressant och viktigt. Jag kommer även vara med i flera olika tidningar, vilket är fantastiskt roligt. Den första artikeln kommer redan den 14 februari. 🙂

Sedan medverkar jag vid bokmässan i Göteborg igen, samt flera andra bokmässor som exempelvis Smålitt och Borås i vår.

Jag ska också skriva klart boken Sorgmanteln och hoppas kunna göra lite barnböcker med Poppe som ligger halvklara i byrålådan. Den första boken om Poppe ska också revideras i en fjärde upplaga. Därtill kommer jag även att frilansa för en tidning. 🙂

Mer information om Charlotta

Mer information om årets första kandidat och hennes verksamhet kan du finna på hennes webbplats Lottas text och skrift samt Facebooksida.

Om Jonaz Juura 286 Articles
Jonaz Juura är initiativtagare till och fungerar som adminstratör och huvudredaktör på HSP Sweden.eu. Särskilt intresserar han sig för högkänslighet, personlighetsteorier, andlighet och forskning.

1 Comment

  1. Charlotta åker land och rike runt hela tiden för att föreläsa om Hsp.
    Hon är otroligt engagerad och kunnig i ämnet

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Spamskydd: Skriv in i fältet nedan vilka siffor du kan se (Obligatoriskt)