UNDERSÖKNING. Kan högkänsliga personer vara särskilt positiva till att basinkomst införs?

Med denna artikel vill jag göra en förvisso högst ovetenskaplig men ändå intressant undersökning. Den går ut på att försöka ta reda på om det som kallas basinkomst, grundinkomst, medborgarlön eller medborgarandel — ett kärt barn med många namn! — kan vara en politisk reform som framstår som önskvärd för ganska många högkänsliga personer. Min okvalificerade gissning är nämligen att så är fallet. 🙂

Men låt mig först ge en bakgrund och därefter argumentera för varför jag tror det. Sedan ser jag gärna fram emot feedback från dig — i kommentersfältet nedan, på Facebook, Twitter eller varhelst du läser detta. Och motivera gärna varför du är för eller emot, samt vilka frågeställningar kring basinkomst som du är särskilt intresserad av eller nyfiken på.

Bakgrund

Från utopisk idé…

Den grundläggande idén om basinkomst — det begrepp som jag här kommer att använda — handlar om att alla vuxna invånare eller medborgare som bor i ett land ska vara berättigade till en från staten villkorslös och skattefri ekonomisk grundtrygghet. Så i stället för att börja med 0 kronor i villkorslös inkomst vid exempelvis 19 års ålder — vilket är fallet idag — så börjar man med en summa som motsvarar existensminimum eller ett ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag).1 Exakt summa är inte det mest intressanta i detta nu, men den är tänkt att täcka livets absoluta nödtorft – låt säga någonstans mellan åtta och tolv tusen kronor per månad för svenska förhållanden.2

Några grundläggande motiv till och mål med idén har bland annat varit att medelst politiskt styrd skattebaserad ekonomisk omfördelning

  • tillgodose att ett lands resurser kommer alla medborgare rättmätigare till del, inte endast ett fåtal så som idag
  • modernisera det ekonomiska trygghetssystemet i takt med ökad digitalisering och automatisering, vilket bland annat troligen kommer att ge nya utmaningar i form av ökad arbetslöshet samt ännu rörligare arbetsmarknad än i dag och därför krav på att arbetstagare oftare behöver vidareutbildas och byta inriktning för att vara anställningsbara
  • bekämpa fattigdom
  • minska ekonomiska klyftor
  • öka jämlikheten och sammanhållningen i samhället
  • minska brottsligheten
  • ge upp målet om full sysselsättning, vilket under decennier som regel har inneburit ett stort antal arbetslösa som är satta i olika mer eller mindre meningslösa arbetsmarknadsåtgärder
  • förenkla och rationalisera bort en stor del av dagens myndighetsbyråkrati inom det oöverskådliga socialförsäkringssystemet, som trots (eller på grund av) sin komplexitet får allt fler att ramla “mellan stolarna” — system som ekonomiskt bistånd från socialtjänsten; studiemedel från CSN; sjukpenning, föräldrapenning, aktivitetsersättnig och sjukersättning från Försäkringskassan; samt a-kassan kan sannolikt antingen helt tas bort eller starkt reduceras
  • i högre omfattning än idag låta var och en själv fatta beslut om hur vederbörande vill leva sitt liv, allteftersom de personliga förutsättningarna förändras
  • bättre tillvarata medborgarnas olika bidrag till samhället, vilket inte nödvändigtvis måste vara genom ett lönebaserat arbete så som idag
  • bidra till en levande landsbygd genom att basinkomst kan ge den nödvändiga ekonomsika tryggheten för att människor i högre grad än idag ska våga ta steget att lämna bostadsbristernas storstäder.

Ovanstående är endast ett axplock av alla de aspekter som kan påverkas av en införd basinkomst. Ju längre tid som ägnas åt att tänka kring idén, desto fler aspekter kommer att visa sig — vilket pekar på att det som diskuteras är en för samhället omdanande och genomgripande reform. Och alla aspekter är självklart inte av endast positiv karaktär, men så är det å andra sidan med det mesta i livet. Å tredje sidan visar det sig ofta att det man befarar i räddhågade fantasier sällan infrias i verkligheten. Även från början utopiska idéer som exempelvis allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor (beslutat år 1918 resp. 1919)3, åtta timmars arbetsdag (beslutat år 1919)4 och den kvinnliga frigörelsen möttes en gång av hårdnackat motstånd. Och se, här står vi idag…. och den stora undergången är inte ens nära. I varje fall inte på grund av de nämnda reformerna. 🙂

…som inte är särskilt ny…

Är basinkomst en ny idé? På den ledande frågan är förstås svaret nej. 🙂 Exakt vem som var först med idén kan vara svårt att säga, men tillförlitliga källor menar att den i varje fall har hängt med sedan åtminstone 1500-talet: Från humanisterna Thomas More och Juan Luis Vives via bland andra den amerikanske frihetskämpen Thomas Paine (en av förgrundsgestalterna vid USA:s frigörelse från Storbritannien och franska revolutionen) på 1700-talet samt utopisten Charles Fourier och liberalen John Stuart Mill på 1800-talet; till de fem nobelpristagarna Bertrand Russell (filosof), James Mead, Friedrich von Hayek, den tongivande Milton Friedman och James Tobin (samtliga nationalekonomer) samt därtill exempelvis socialpsykologen Erich Fromm, teknologivisionären Marshall McLuhan, medborgarrättskämpen Martin Luther King, antropologen Margaret Mead och arkitekten Buckminster Fuller på 1900-talet.5

Men det är inte endast historiska personer som har förespråkat basinkomst i en eller annan form. Så sägs även Stephen Hawking ha gjort, men också framträdande personer inom näringslivet som exempelvis Mark Zuckerberg, Richard Branson, Elon Musk, Ray Kurzweil och Tim Berners-Lee, bara för att nämna några.6

Ser vi till Sverige så finns också förespråkare, inte minst på den politiska arenan. Tidigare språkrör för Miljöpartiet så som exempelvis Birger Schlaug7 och Maria Wetterstrand8 tillhör kanske de mest välkända. Bland riksdagspartierna har framför allt Miljöpartiet tidigare varit drivande. Men det finns också enskilda ledamöter i flera av de andra riksdagspartierna som har förespråkat basinkomst — från Moderaterna, Folkpartiet/Liberalerna och Centerpartiet till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.9 Sedan finns partier utanför riksdagen som antingen driver basinkomst som en av sina huvudfrågor — så som det nybildade Basinkomstpartiet samt Piratpartiet och Enhet — eller som har visat sig öppna för diskussioner, så som Feministiskt initiativ10

…till politisk implementation

Ett av världens allra första försök till välfärdssystem, det så kallade Speenhamlandssystemet som tillämpades i England under nästan fyrtio år, sägs faktiskt ha haft tydliga drag av basinkomstidé. Systemet utsattes senare för ett oförskyllt — som det i vår tid har visat sig — dåligt rykte och övergavs 1834.11

I USA var den dåvarande republikanske presidenten Richard Nixon på god väg att driva igenom en basinkomst år 1969, men förslaget stoppades i senaten av demokrater som ville ha en högre nivå på inkomsten — vilket förpassade förslaget till en långdragen politisk långbänk, till synes utan tydligt slut. Något som inte hindrade att efterföljarna Gerald Ford och Jimmy Carter också umgicks med basinkomstplaner under 1970-talet.12 Men idén har återkommit då och då i olika former sedan dess. Så sent som inför 2016 års valkampanj övervägde Hillary Clinton att inkludera ett förslag med drag av basinkomst i sitt politiska program, kallat “Alaska for America” (se mer om Alaska nedan). Dock fick demokraterna efter många diskussioner inte riktigt ordning på hur systemet skulle finansieras, så förslaget skippades. I efterhand har dock Hillary Clinton sagt att de borde ha gått vidare med förslaget trots det.13 Inför presidentvalet 2020 kommer emellertid demokraten Andrew Young att kandidera med basinkomst som en av sina huvudfrågor.14

I USA hittar vi dock flera genomförda om dock begränsade implementationer och experiment som har drag av basinkomst. En sådan återfinns i delstaten Alaska genom Alaska Permanent Fund, där pengar allt sedan 1976 har samlats från oljeindustrin  för att kunna främja kommande generationer när oljan därifrån tar slut. En årlig avkastning delas ut på ungefär 1 000–2 000 dollar. Förvisso helt andra belopp än vad som här har diskuterats, men villkorslöst och till alla medborgare (inkl. barn). Under 1970-talet gjordes flera försök med så kallad negativ inkomstskatt — vilket kanske är det mest realistiska sättet att implementera basinkomst på — i delar av New Jersey och Pennsylvania (1969–1972), delar av North Carolina och Iowa (1970–1972), Seattle och Denver (1970–1978) samt i staden Gary i delstaten Indiana (1971–1974).15 Ett annat mer aktuellt exempel gäller Chicago, där stadsfullmäktige nyligen har meddelat att man vill undersöka möjligheterna att på prov införa en familjebaserad villkorslös inkomst om 500 dollar per månad för 1 000 utvalda familjer.16 Men också i kaliforniska Silicon Valley har försök inletts.17

Även i grannlandet Kanada har frågan om basinkomst kommit upp på den politiska agendan vid ett flertal tillfällen alltsedan 1930-talet. Det har bland annat mynnat ut i Minicome, som var ett experiment som företogs i Winnipeg och staden Dauphin i delstataten Manitoba (1974–1979).18 Men ett bevis på att idén fortfarande lever kvar i Kanada är exempelvis försöken som nyligen har inletts i delstaten Ontario.19

Men det är inte endast “over there” som basinkomst har diskuterats på politisk nivå och pilotprojekt har genomförts. Basinkomst finns även på den europeiska politiska kartan. I vårt grannland Finland inleddes ett experiment 201720, i Schweiz folkomröstade man 2016, och där har trots ett negativt resultat i omröstningen nyligen lokala initiativ tagits för att sjösätta ett system som ska ge mellan 550 och 2 190 euro per månad beroende på ålder.21 I Beneluxländerna har basinkomst debatterats alltsedan 1970-talet, och 2015 kom nyheten om att ett pilotprojekt skulle genomföras i holländska Utrecht.22 Sedan dess har dylika experiment övervägts i ett tjugotal holländska kommuner.23 Även i Skottland har försök inletts i Glasgow, Edinburgh, Fife och North Ayrshire24, och så även i spanska Barcelona25.

I andra världsdelar har basinkomst prövats i exempelvis Indien, Kenya och Uganda.26 Iran anges dock vara det första landet i världen som faktiskt har implementerat ett basinkomstsystem på en övergripande nationell nivå 27, medan i Brasilien instiftades en lag år 2001 om att successivt införa basinkomst — något som år 2008 hade hunnit omfatta 46 miljoner människor28.

Till och med på FN-nivå har basinkomst nyligen aktualiserats av generalsekreteraren Antonio Guterres som ett sätt att möta den nya tidens påfrestningar på välfärdssystemen runt om i världen i takt med den tekniska utvecklingen (AI, automatisering, digitalisering).29

För svenskt vidkommande har förslag om att utreda frågan om basinkomst lämnats i riksdagen vid ett flertal tillfällen genom åren. Det senast kända är från 2017 och består av en motion från miljöpartisterna Annika Lillemets, Jabar Amin, Valter Mutt och Carl Schlyter. Föslaget avstyrktes dock i Socialutskottets betänkande i slutet av samma år.30

Därför tror jag att basinkomst tilltalar högkänsliga personer

Så har jag kommit fram till mina argument i denna undersökning för varför jag tror att många högkänsliga personer är öppna för förslaget om basinkomst. Några av dessa lyder i korthet som följer:

  1. En stor andel högkänsliga personer har dels en välutvecklad intuition, dels en väl utvecklad empati och känsla för social rättvisa. Denna kombination av egenskaper kan sammanfattas i begreppet idealist. Basinkomst kan idag ses som en social utopi, det vill säga ett positivt ideal för hur samhället borde fungera, och bara av den enkla anledningen kan det således vara lätt att se kopplingen till idealismen bland högkänsliga?
  2. Många högkänsliga kan i egenskap av idealister vara intresserade av att jobba ideellt, men tycker sig inte ha råd att ägna tillräckligt mycket tid åt det. Basinkomst kan i det avseendet vara den ekonomiska trygghet som behövs för att fler ska göra slag i saken.
  3. Många högkänsliga upplever sig som “gamla själar”. Jag misstänker dock starkt att andelen som upplever sig — eller vill uppleva sig — som “fria själar” är många gånger större. Basinkomst ställer dels inga krav på motprestationer (“no strings attached”), dels kan ge tillräcklig ekonomisk trygghet för att våga stå på sig mot den jobbiga chefen på arbetet… eller till och med starta eget företag. Med andra ord: basinkomst kan bidra till ett större mått av upplevd frihet.
  4. Därtill är många högkänsliga personer kreativa på olika sätt — inte minst konstnärligt. Vore det inte fint att kunna ägna mer tid åt en kreativ hobby utan att försörjningen samtidigt riskeras?
  5. Högkänsliga personer är som regel angelägna om att en sysselsättning framför allt ska vara meningsfull, vilket är en konsekvens av såväl idealismen som kreativiteten. Ett arbete som inte uppfyller det behovet kan därför på sikt vara rent av destruktivt för en känslig själ. Att då kunna säga upp sig eller gå ned i arbetstid utan att riskera försörjningen kan därför kännas positivt.
  6. För många högkänsliga personer kan heltidsarbete inom en rad olika yrken vara oerhört slitsamt. Utbrändhet är dessväre en tämligen vanlig konsekvens av detta. Basinkomst kan ge den ekonomiska trygghet som behövs för att gå ned i arbetstid så att tiden för återhämtning blir större, eller ge tillräcklig ekonomisk trygghet under tiden som annat arbete eftersöks eller studier påbörjas och genomförs.
  7. Och bland de som har drabbats av stressrelaterad ohälsa finns nog i många fall en utbredd känsla av att på olika sätt ha blivit illa bemött eller till och med kränkt av kontrollerande myndigheter, läkare, arbetsgivare eller kollegor på grund av att de inte har kunnat leva upp till förväntningar på exempelvis snabbare rehabilitering och återgång till arbete. Därtill kan en kontraproduktiv ekonomisk stress på grund av en tidsbegränsad sjukskrivning eller/och en därtill villkorad aktivitetsersättning förvärra situationen ytterligare. Med en ovillkorad basinkomst behöver man aldrig vara rädd för att helt “falla igenom” det ekonomiska trygghetssystemet, så som är fallet idag, och därför kan man i större utsträckning än i dag låta rehabiliteringen ta den tid som den behöver.
  8. Många högkänsliga arbetar dessutom inom yrken som inte tillhör de mest välbetalda, måhända i stor utsträckning för att det högkänsliga personlighetsdraget helt enkelt inte tillåter det. Därför kan basinkomstens tillskott i privatekonomin generellt gagna högkänsliga personer särskilt väl.

Så vad anser du i denna fråga? Kan basinkomst passa högkänsliga personer särskilt väl, utifrån ditt personliga perspektiv? Och som sagt: Motivera gärna varför du är för eller emot, samt vilka frågeställningar kring basinkomst som du är särskilt intresserad av eller nyfiken på.

Jag ser med spänning fram emot ditt svar, varhelst du behagar lämna det. Stort tack på förhand! 😀

Tips för vidare läsning

Fotnoter och källor

  1. Eventuellt kan man även tänka sig en motsvarande men lägre inkomst för barn, exempelvis i något högre storleksordning än dagens barnbidrag.
  2. Summan stämmer hyfsat väl överens med vad som diskuteras inom basinkomströrelsen idag. Vill man leva flottare så får man komplettera med andra inkomster, vilket sanolikt de flesta kommer att ha.
  3. Källa: Wikipedia om rösträtt.
  4. Källa: Wikipedia om åtta timmars arbetsdag.
  5. Källor: Basinkomst = Medborgarlön: Basinkomstens historia, Wikipedia om basinkomst (svenska) och Utopia för realister
  6. Källor: The Guardian: Scotland united in curiosity as councils trial universal basic income, Business Insider: Elon Musk doubles down on universal basic income: ‘It’s going to be necessary’Business Insider: Google futurist and director of engineering: Basic income will spread worldwide by the 2030s, Business Insider: Here’s why the inventor of the Internet supports basic income.
  7. Källa: YouTube: Birger Schlaug om basinkomst.
  8. Källa: Timbro: Medborgarlön för miljöpartister.
  9. Källa: Basinkomst = Medborgarlön: Kryssa för basinkomst!
  10. Källa: Syre: Fi tvekar om basinkomst.
  11. Källa: Utopia för realister, s. 81.
  12. Källa: Utopia för realister, s. 81–83.
  13. Källor: Wikipedia om basinkomst (engelska), Vox: Hillary Clinton almost ran for president on a universal basic income, YouTube: What Hillary Clinton really thinks.
  14. Källor: Yang 2020YouTube: Andrew Yang: 2020 Candidate Running on Universal Basic Income .
  15. Källa: Wikipedia om negativ inkomstskatt.
  16. Källa: BIEN: CHICAGO, US: City Considers Resolution to Investigate Basic Income Pilot.
  17. Källa: Business Insider: One of the biggest VCs in Silicon Valley is launching an experiment that will give 3,000 people free money until 2022.
  18. Källa: Wikipedia om basinkomst i Kanada.
  19. Källor: Business Insider: Canada is launching an experiment that will give 4,000 people free money until 2020. BIEN: Dessvärre har dock den nytillsatta delstatsregeringen avbrutit dessa försök, och BIEN: fyra borgmästare i delstaten har därför bett den federala regeringen att ta över projektet.
  20. Källa: Wikipedia om basinkomst i Norden.
  21. Källa: BIEN: Switzerland: A basic income experiment is on the verge of starting in Switzerland.
  22. Källa: Wikipedia om basinkomst i Belgien och Nederländerna.
  23. Källa: Utopia för realister, s. 249
  24. Källa: The Guardian: Scotland united in curiosity as councils trial universal basic income.
  25. Källa: BIEN: SPAIN: Barcelona prepares study of Guaranteed Minimum Income.
  26. Källa: Business Insider: 8 basic income experiments to watch out for in 2017.
  27. Källa: Wikipedia om baskinkomst i Mellanöstern.
  28. Källa: Wikipedia om basinkomst i Brasilien.
  29. Källor: BIEN: UN Secretary-General endorses UBI, UN Web TV: Secretary-General Addresses General Debate, 73rd Session (14 min, 13 sek)
  30. Källor: Sveriges riksdag: Basinkomst — Motion 2017/18:3018 av Annika Lillemets m.fl. (MP), Sveriges riksdag: Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU1.
Om Jonaz Juura 267 Articles
Jonaz Juura är initiativtagare till och fungerar som adminstratör och huvudredaktör på HSP Sweden.eu. Särskilt intresserar han sig för högkänslighet, personlighetsteorier, andlighet och forskning.

Bli först med att kommentera

Kommentera gärna artikeln/inlägget nedan!