Om Enneagram enligt Eli Jaxon-Bear (del 2)

Varje organism har en personlighet. Vi ser det inte bara hos människan utan även hos t.ex. hundar, katter och hästar. Till och med myror sägs ha det. Personligheten är den mest perifera och ytliga ringen kring egostrukturen. Dess beståndsdelar utgörs av mönster komna av antingen inlärda eller genetiska dispositioner, vilka möter omgivande miljömässiga eller sociala omständigheter. Personligheten omfattar aktiviteten i de tre manifestationskropparna — den mentala kroppen, den emotionella kroppen och den fysiska kroppen. “Mina tankar”, “mina känslor” och “mitt beteende” är de tre manifestationssfärer inom vilka människor identifierar sig själva.

Personligheten

Målet med de flesta traditionella terapiformerna är att ge klienten ett bättre fungerande ego. Identifikation med egot kräver ett kontinuerligt underhåll av den personliga historien. Historien om mig skapas genom att fläta samman olika speciella ögonblick av uppkomna fenomen och att ge dem en tråd av kontinuitet genom att ta allt personligt. Terapi handlar därför ofta om att ändra historiens kvalitet, och terapeuten är ofta en sympatisk coach som lär dig hur du ska åstadkomma en annorlunda historia än den du brukar berätta. Och du kan ändra din personliga historia. Om du präglas av en negativ inre dialog, så är det definitivt bättre att ha en inre positiv dialog i stället. Att förändra historien om dig själv kan vara värdefullt vid en viss fas i livet. Det kan var viktigt att veta att du inte nödvändigt behöver köra fast i en viss historia. Men om terapin stannar vid personlighetsnivån kommer du att förr eller senare komma tillbaka till samma gamla problem eftersom du har tendens att hämta upp dem i liknande situationer som tidigare. Med måhända en ny uppsättning människor, vilka ändå kommer att spela samma gamla karaktärer.

Ofta kommer folk till terapi eller workshoppar för att de vill ha ett större mod, för att bli av med rädslor, för att lära sig att vara mer accepterande gentemot sig själva, eller för att lära sig hur de kan förlåta sina föräldrar. Allt det utspelar sig inom sfären personlig förändring. Den stora fällan med att arbeta med din personlighet och omständigheterna runt omkring dig är att frågan om vem som har en personlighet och vem som gör arbetet aldrig adresseras.

Personifierat historieberättande är en slags självhypnos, en “trance-induktion” som medvetandet försätter sig i när det beskriver världen, reagerar på världen, och utvecklar personliga åsikter och uppfattningar om hur världen borde te sig.

Om du är spirituellt mogen så nöjer du dig inte med endast en bättre personlighet eller ett bättre liv. Du hungrar efter någonting djupare. Där finns en längtan om att få komma hem, en längtan efter sann frid, frihet och kärlek. Fundamentalt och ultimat är personligheten varken problemet eller lösningen.

Karaktärsfixeringen

Enneagrammet är inte ett personlighetssystem, så som det ofta presenteras. Snarare definierar det olika karaktärsfixeringar. Samma fixering kan manisteras inom ett antal olika personligheter. Exempelvis Jack Nicholson och Slobodan Milosevic har samma karaktärsfixering, men olika personligheter.

Karaktärsfixering är på en djupare nivå än personligheten. Det är här som egots “knut” bor. Alla tankar, känslor och beteenden hos personligheten uppstår ur denna kärnidentifikation. Karaktärsfixeringen kan också ses som kroppens centrala överlevnadsstrategi. Det är på denna nivå som den falska känslan av “mig”, vilket är roten till all olycka, kan upptäckas och transcenderas.

Karaktärsfixering är egots maskering av den sanna karaktären. Den sanna karaktären hör hemma på sjäslig nivå. Sann karaktär utvecklas när man är villig att offra personlig tillfredsställelse eller säkerhet för något som är viktigare, att stå för något som erkänns som sant inför rädslan och rationaliseringarna hos karaktärsfixeringen.

Att arbeta för en sann karaktär utvecklar den aldrig, ty det skulle vara en form av själviskhet. Sann karaktär exponeras och stärks i stället av osjälviska handlingar. Den stora utmaningen ligger i att erkänna och exponera karaktärsfixeringens imitation av både den sanna karaktären och själens essentiella kvalitet. Imitationen är inneboende i egots strategi för att uppnå en känsla av säkerhet, kontroll och kärlek.

Karaktärsfixeringen hjälper också till att behålla jaget tryggt oupptäckt genom att framställa en positiv image att identifiera med, antingen öppet eller i hemlighet. Därtill idealiserar varje fixering, genom en internaliserad historia som gör att den framstår som god och rättrådig och döljer vad som verkligen pågår.

När du först stöter på en ennea-tvåas fixering, “den som ger”, kan den framstå som älskvärd och vänlig. “Hur kan jag hjälpa dig, och vad kan jag göra för dig?” är de implicita budskapen som tvåan sänder ut. Emellertid, när du lärt känna denna fixering lite närmare framstår den snarare som en framställningsmaskin. “Jag tar hand om dig, om du ger mig kärlek. Jag kommer att göra allt för dig, om du ger mig mitt egenvärlde.” Den dolda själviskheten döljs således bakom imitationen av sann vänlighet. Sann vänlighet behöver inget erkännande, medan den egoistiska vänlighetsimitationen behöver bekräftelse.

Då den imiterar själens essens, kan karaktärsfixeringen upplevas som en mycket äkta upplevelse av vem du är. Av denna anledning är det heliga Enneagrammet ett obarmhärtigt hjälpmedel då det har en kapacitet att tränga igenom detta trick hos det egoistiska sinnet.

Källa

Läs också gärna…

About Jonaz Juura 265 Articles
Jonaz Juura är initiativtagare till och fungerar som adminstratör och huvudredaktör på HSP Sweden.eu. Särskilt intresserar han sig för högkänslighet, personlighetsteorier, andlighet och forskning.

Bli först med att kommentera

Kommentera gärna artikeln/inlägget nedan!