Om enneatyp 1 enligt Eli Jaxon-Bear

American Gothic

Ettan: Den inåtriktade ilskans punkt

Den inåtriktade versionen av Nian är Ettan, en mycket intressant punkt eftersom både dess passion och det den undviker är just ilska. Detta är den enda punkt i Ennagrammet där passionen och punktens undvikande är den samma. I en bemärkelse utgör Ettor människor som tar sig fram genom livet genom att stå på bromsen. Ettans fixering centreras kring analmuskeln. Personer med denna fixering kan framstå som arketypen för ordet ”spänd”, och uppvisar ofta en stel muskulatur, huvudvärk, ortopediska problem, onda leder och/eller artrit. Analbaserad återhållsamhet manifesteras som ett behov av noggrann kontroll och av att ha rätt.

Ettans position

Där Nian har förlorat sin personliga position och där Åttan har en stark personlig position till allting, där vill Ettan ha den rätta positionen och strävar därför efter att göra det rätta. Relativt ofta hos Ettor finner man en bister uppsyn, ilskans tunna läppar och den moraliska överlägesenheten som förevisas i målningen American Gothic. Andra människor kan lätt få känslan av att Ettor ser ned på dem. Inte sällan är ansiktet tämligen symmetriskt.

George Bernard Shaw har ett klassiskt Etta-ansikte med sina tunna läppar och dömande ögon som tittar fram under ögonbrynen. Apropå denne man kan manliga Ettor hysa en äkta respekt för kvinnor men samtidigt inte sällan bära en hel del tillbakahållen fientlighet gentemot dem, vilket kan ses som ett uttryck för Ettans dr Jekyll/mr Hyde-personlighet — mycket hos Ettor inrymmer dikotomier.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Medan Åttor är de elaka pojkarna och flickorna är Ettor de goda. En Etta visar sällan ilska som en Åtta. Om de mot förmodan skulle explodera av ilska diskuterar de med sig själva efteråt och ifrågasätter om det var så passande. Ettan är således domarens hemvist. Alla fixeringar i Enneagrammet har ett super-ego, och för en Etta utgörs super-egot av en (över)domare som dömer (ego)domaren. Därmed kan sägas att Ettan också är super-egots hemvist, som om Ettan således har dubbla lager av super-egon.

Man måste var väldigt vaksam och komma fram till vad som är det rätta att göra, eftersom man har den här domaren i huvudet… som ett högre jag. Och om man inte gör det rätta säger domaren ”Du borde ha gjort så här i stället. Varför gjorde du inte så?” Domaren är väldigt kritisk av sig, så man måste verkligen undersöka och noggrant komma fram till vad som är det rätta, så att inte domaren i huvudet gör våld på en.

Dock kan där finnas en stark libido, en hemlig sexuell trädgård, som är någorlunda skyddad från det bryska super-egot. En Etta kan vara vild i sänghalmen och samtidigt hata offentligt visad tillgivenhet. Därför ser man dem sällan hålla sin kärestas hand, ännu mindre ser dem kyssas. Spanking och kinky sex kan dock vara ett sätt för sexualiteten att förvridas i Ettans fixering.

Bränslet för Ettans pådrivande vrede efter att uppnå perfektion utgörs av skräcken över att ha fel. För att alltid ha rätt måste man veta vad som är rätt i varje givet ögonblick. Att inte veta upplevs som fruktansvärt och detta undviks därför genom tillämpning av olika koncept, tro, förmaningar eller olika botemedel mot allt ont. Ettor framstår som perfekta oavsett vad de ägnar sig åt. En arketyp för detta är den perfekta modern och perfekta hustrun, som ser till att hålla allting i hemmet i perfekt ordning. Men perfektionismen kan manifestas oavsett vad Ettan sätter stort värde i, och kan därför variera från person till person. Men oavsett hur perfekta de framstår för oss andra, känner Ettor att de aldrig är bra nog. Detta beror på att de alltid jämför sig med sina ideal. Att sträva efter ständig förbättring är Ettans imperativ.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ilska manifesteras som en sensation i kroppen. Ettor blir först arga (med kroppen), och sedan klandrar de sig själva (i huvudet). De vet inte hur de lämpligen ska uttrycka sin vrede. Katolicismens botgörelse, där människor straffar sig själva för sina brister, är ett Etta-koncept. Att bära tagelskjorta likaså. Att bli arg accepteras inte eftersom det innebär förlorad kontroll. Ilska kan också ses som ett uttryck för dömande, vilket inte ses som något perfekt — vilket i sig också kan bidra till ilska för en Etta.

Jag kan känna ilska i ögonblicket, men i nästa har jag svårt att motivera den och då försöker jag att prata mig själv tillrätta. Vanligtvis bestämmer jag mig för att inte prata med personen som den berör, eftersom det är mitt problem och därför något som jag måste ta itu med. Så oftast går jag runt och bär på ilskan en tid, och i ett senare skede kan den i stället läcka ut som sarkastiska kommentarer och en kritisk attityd till personen.

Således kan ilskan läcka ut som sarkasm, vilket kan göra Ettan inte endast hyperkritisk utan också självkritisk. Det bidrar till ett passivt-aggressivt beteende.

Renlighet är som regel något väldigt viktigt för en Etta, och kan därför utveckla sig som ett tvångsbeteende. Vanligtvis håller de sig själva och sitt hem extremet rena. Vid en genomresa i Schweiz, som är en typiskt Etta-dominerad kultur, kan man notera att golven på flygplatsterminalen i Zürich är renare än golven i de flesta amerikaners kök där hemma. Såvida det inte är en amerikansk Ettas kök, förstås.

När jag gör rent känns det nästan som om jag bygger bo. Jag skapar ordning, vilket ger mig en känsla av säkerhet. Då känns det som att saker och ting blir förutsägbara och därför kommer inga överraskningar. Jag känner mig då skyddad från rädslan för det okända.

Ettor kan ofta  uppleva det väldigt besvärligt att arbeta inom byråkratiska organisationer eftersom de kan ha svårt för att anpassa sig, har en stark moralisk uppfattning och en beredvillighet att kämpa för det de tycker är rätt. Ettor är ofta fritänkare som inte låter sig påverkas av för tillfället populära åsikter, men alltid med en utopisk fantasi någonstans i bakhuvudet. Det sistnämnda är ett uttryck för idealismen hos Sjuan, som är den kärnpunkt runt vilken Ettans fixering vrider sig. Vanligtvis utgår utopin från att om vi alla bara tog oss samman så skulle allt bli bra. Vi kan se Ettor bland predikanter, exempelvis Billy Graham och Jerry Falwell, eller bland sociala reformister som Mahatma Gandhi, Martin Luther King och Ralph Nader.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En Etta måste alltid ha ett välvårdat hår; inte sällan utgör håret en ”hjälm”. Det är som om de skulle kunna åka baktill på flaket till en pickup utan att frisyren skulle påverkas av det. Den forna premiärministern Margeret Thatcher, prins Charles och Dianne Feinstein är goda exempel på detta. De har frisyrer som ser ut att spricka om de någonsin skulle falla av.

Detta bildspel kräver JavaScript.

I alla Etta-kulturer finns en ren, stel och prudentlig exteriör jämte dolda bordellkvarter — bokstavligt eller bildligt talat — och en idealiserad respekt för fritänkare. De schweiziska kantonerna, med sin respekt för småfarmarna och medborgardemokrati, utgör ett exempel på Etta-kultur. I Amsterdam, en social Etta-kultur, finns tolerans för marijuana och motkulturer. Detta beror inte på att lokalbefolkningen stöder droganvändning, vilket faktiskt majoriteten inte heller gör, utan på att de stöder fritänkandet samt var och ens rätt att själv välja den livsstil som vederbörande önskar. Amerikas förenta stater var när det bildades ett Etta-land. Puritanerna exemplifierar Etta-stilen, liksom Amish-befolkningen. Den puritanska arbetsetiken och det kalvinistiska perspektivet är Etta-positioner.

Uppväxten

Ettor kan ofta berätta att de blev bestraffade som barn — rättmätigt och konsistent, enligt dem själva. De bestraffades för saker de gjort och som var fel och belönades för sådant som de gjort rätt. Därför tror också Ettor på att om man gör det rätta så belönas man, och om man gör något fel så följer en bestraffning.

Passion/Undvikande: Ilska

Ettan är både den mest dikotomiska och den mest polariserade av alla fixeringar i Enneagrammet. Både passionen och vad fixeringen/punkten undviker är ilska, samtidigt som perfektion utgör både dess fälla och heliga idé. Ettor har en idealiserad vision av hur allt kunde vara perfekt, och därför uppmärksammar de bristfälligheter och blir föraktfulla. I synnerhet om sådant som berör dem själva — det är den punkt i Enneagrammet som straffar sig själv mest. Ettor är nästan alltid arga, och ilskan läcker i regel ut som sarkasmer och/eller muskelspänningar.

Medan Nior känner ilska och förpassar den in i det omedvetna, samt medan Åttor känner ilska och uttrycker den, känner Ettor ilska och försöker undvika den. För Ettornas del uppstår således en dualitet — super-egot processar ilskan medan Ettorna bestämmer sig för om det är rätt eller inte att känna den. Under tiden läcker den inte sällan ut enligt ovan.

Idealisering: ”Jag är rättfärdig”

Ettornas idealisering lyder ”Jag är rättfärdig”. Där finns således en idealiserad bild av perfektion som manifesteras som en stark, internaliserad moralisk regel.  En klassisk Etta-epok i historien var det viktorianska England, då kjolar användes för att dölja stols- och soffben — samtidigt som det var epoken då den bästa pornografin skrevs på det engelska språket. Ettor är inte sällan, bildligt talat, censorerna som tittar på snuskfilmer hela dagen, för att avgöra vad som är lämpligt för allmänheten att se.

Retorisk stil: Predikan

Ettans retoriska stil kallas predikan — och äger tydligast rum exempelvis från en predikstol, en pulpet eller i en föreläsning om hur vi alla kan förbättra oss som t.ex. partner eller som barn. Tonen i predikan kan komma genom en känsla av att ha en överlägsen moral och kan därför av andra te sig nedlåtande.

Fälla: Perfektion

För Ettor manifesteras perfektion som en önskan om att behärska en otämjd natur. Därför föredrar de exempelvis oftast en väl underhållen bondgård framför en vildvuxen träddunge. Ettor bor ofta i hus som omges av gräsmattor som är nästan militäriskt välansade och underhållna.

Som fälla betraktad utgör perfektionen ett rationellt och samtidigt känslomässigt laddat försök att kontrollera världen. Denna fälla bidrar till Ettornas ilska. Efter att de själva först dömt sig som icke-perfekta, projicerar de sedan denna känsla på omgivningen. Detta är hemvisten för vett och etikett; att känna till de sociala reglerna och utifrån dem agera väl avvägt.

Givet att perfektion är både Ettans fälla och samtidigt heliga idé, finns där en möjlighet för Ettan att inse att det sätt varpå saker och ting ter sig är perfektion oavsett vad Ettan har för förutfattade åsikter om hur perfektion bör se ut och kännas. Att släppa sin ståndpunkt inför denna insikt upplöser Ettans rigida fixering och utgör en gyllene väg till lugn, stillhet och kärlek bortom alla idéer.

Försvarsmekanism: Reaktionsformering

Medan Nians försvarmekanism är bedövning genom att hänge sig åt konversering, droger, mat, idéer o.s.v. är försvarsmekanismen för Ettan reaktionsformering. Med reaktionsformering menas att när en impuls kommer från det undermedvetna, modifieras den innan den når medvetandet. Man kan kanske säga att det är fråga om en omprogammering, en ombetingning av medfödda reaktionsreflexer under de tidiga livsåren. I Ettans fall handlar betingningen om en påtaglig inpräntning av vad som (moraliskt) är rätt att göra.

Ett exempel på detta är berättelsen om prästen som kom på sin lille son med att onanera.

— Varje gång du känner att du måste onanera, be en bön i stället! rådde prästen sonen.

Sagt och gjort. Snart kände inte längre sonen något behov av att onanera, utan i stället av att be. Varje enträgen masturbationsimpuls kom således upp i medvetandet som ett lika enträget behov av att be.

Ett annat exempel är den redan överarbetade Ettan som i stället för att vila och ta semester känner att hen behöver arbeta ännu mer. Semester kan t.o.m. framstå som en riktig påfrestning för en Etta:

Det är verkligen svårt för mig att bara vara någonstans och inte göra någonting. Jag tycker verkligen inte om det.

Nej, Ettor är sällan bra på att ”göra ingenting”. Är de på semester på en paradisö är det de som tar lektioner i sportdykning, eller går upp tidigt om morgonen för att spela tennis. Det är också de som måste ägna de två första dagarna av vistelsen åt att se allt som finns att se på ön.

En huvudsaklig karakteristika för Ettan är således att hata att slösa med tid. Tid är på ett tvångsmässigt sätt förbundet med frågan om auktoritet och kontroll. Därför tycker dessa människor om att i hög utsträckning planera sina liv, och det gäller naturligtvis även på semestern.

Dikotomi: Rigid/känslig

Ettans dikotomi kallas rigid/känslig. Precis som med övriga fixeringar i Enneagrammet är båda polerna närvarande. Det sätt som denna dikotomi visar sig i Ettans karaktär är genom Ettans ”slagställning” i världen. Vissa Ettor är mer emotionellt känsliga, medan andra är mer militäriska i sin habitus; både sett till kroppshållning och känslomässigt. Före detta vicepresident Al Gore är ett exempel på det sistnämnda, medan Emma Thompson är ett exempel på den känsligare delen av dikotomin.

Undertyper

Eftersom Ettan och Åttan är versioner av Nian uppvisar Ettans undertyper likheter med Nians och dess variationer.

Självbevarande: Oro

Oro för den självbevarande Ettan är ilska som projiceras på framtiden. Det är en profylaktisk oro som går ut på att tänka på allt som kan gå galet och oroa sig för det, och därigenom kan man planera för att undvika framtida katastrofer. Detta är en variant av Sjuans magiska tänkande, men medan Sjuans tankar är av positivt slag är Ettans negativa:

Om jag oroar mig för alla möjliga negativa konsekvenser så kan jag ta hand om dem innan de inträffar.

Social: Icke anpassningsbarhet

Den sociala undertypen för Ettans fixering kallas icke anpassningsbarhet. Det är bland dessa vi finner icke-konformistiska sociala reformatorer så som Martin Luther King, Mahatma Gandhi och Ralph Nader. Det är sådana människor som är villiga att ta strid för sin moral. Den sociala Ettan är också hemvisten för individer som antingen inte vill eller helt enkelt bara vägrar att anpassa sig till byråkratiska eller sociala regler. I sin förvissning över att de har moraliskt rätt kan de sociala Ettorna inta en position och sedan dra ut i korståg för den.

Sexuell: Svartsjuka

När ilska läcker ut i den sexuella arenan manifesterar den sig som svartsjuka. För en Etta betyder svartsjuka att någon annan kan vara på väg att våldföra sig på en redan ”perfekt union”. Svartsjuka och oro för att någon annan ska förstöra unionen är ofta en automatisk respons för en sexuell Etta.

På bioduken spelar Patrick Bergin en sexuell Etta i filmen Sleeping with the Enemies (hans fru spelas av Julia Rorberts). Bergins rollkaraktär tar sin nyblivna fru hem till sitt fläckfritt organiserade hem och behandlar henne som en prinsessa. Hon upptäcker dock snart att hon hålls fången i sitt eget hem av hans svartsjuka. När hon försöker ha ett liv utanför det ”perfekta hemmet” hotar han henne med den. Alltför sent förstår hon att hon har gift sig med en man som kommer att gå till vägs ände för att försäkra sig om att hans fantasi om den perfekta hustrun i det perfekta hemmet är tillräckligt väl bevakad. Hon fejkar sin egen död och lyckas rymma, byter namn och flyttar till en annan del av landet. Ett tag tror mannen att hon är död, men likt en mästerdetektiv lägger han märke till vissa små detaljer som leder honom till insikten om att frun har rymt. Besatt av tanken att ha henne tillbaka ger han sig ut för att spåra upp henne.

Ytterligare några exemplar

Stiftarna av Amerikas förenta stater är goda exempel på Ettans fixering. Hos dem fanns en känsla av rättskaffenhet och renhet, såväl som frihet med avseende på religion och tankesätt.

Tänk vad du vill, och tro på vad du vill. Dock, där finns alltid ett anständigt sätt att bete sig på.

John Lennon hade Ettans bistra uppsyn och tunna läppar. Där fanns ofta en tendens till predikan i hans musik, och i slutet av sitt liv predikade han om att vara hemmaman. Hans och Yoko Onos antikrigsevenemang där de båda låg tlll sängs framför tv-kamerorna var ett tydligt Etta-statement.

Hugh Hefner är exempel på en annan Etta. Hela filosofin kring och bilden av hans livsverk Playboy är genomsyrad den ”perfekta” kvinnokroppen: idealiserad, ren och välskrubbad. Kanske kan vi alla lite var och en till mans se Hugh Hefner framför oss med sin pipa och sin pyjamas, hasande omkring i sina slippers och med en perfekt frisyr. I 1960-talets USA framstod Playboy som en pionjär i social icke-konformitet och tog en stark moralisk ställning för pressfriheten, religionsfriheten och tankefriheten.

Clint Eastwood är ytterligare en Etta. Generellt spelade han oftast Åtta-karaktärer i sina tidiga filmer. Men hans karaktärer fick sällan kraft från ilska, utan snarare från en moralisk överlägsenhet. I varje fall så länge han var nykter och inte utsattes för allför mycket press utifrån. I onyktert och stressat tillstånd kunde dock ilskan ta överhanden — så som exempelvis i The Unforgiven, som förresten har en underbar twist då sheriffen är en Åtta (Gene Hackman) och skurken är en Etta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Översikt av exempel per undertyp

Självbevarande = Oro:

Ida Rolf, Ed Koch, Maggie Smith, Clint Eastwood, Gary Cooper, Lou Gehrig, Mary Baker Eddy, kristen vetenskap, kalvinism, Schweiz.

Social = Icke anpassningsbarhet:

Martin Luther King, Malcom X, Nelson Mandela, Leo Tolstoj, Mahatma Gandhi, Buckminster Fuller, Margeret Thatcher, dr Kevorkian, Robespierre, Aleksandr Solzjenitsyn, Ralph Nader, George Bernard Shaw, Ayatollah Khomeini, Martin Luther, Quakers, Amish, Nederländera.

Sexuell = Svartsjuka:

John Lennon, prins Charles, Martha Stewart, Al Gore, Abraham Lincoln, Emma Thompson, Aretha Franklin, Dianne Feinstein, Jean-Luc Picard, Walt Whitman.

Källa

Om skribenten Jonaz Juura 257 artiklar
Jonaz Juura är initiativtagare till och fungerar som adminstratör och huvudredaktör på HSP Sweden.eu. Särskilt intresserar han sig för högkänslighet, personlighetsteorier, andlighet och forskning.

Bli först att kommentera!

Kommentera gärna artikeln/inlägget nedan!