Krönika: Offentliga personers uttalanden om sin känslighet

Då och då händer det att högkänslighet står på dagordningen i massmedia.
Men i artiklar och i intervjuer är det inte bara journalister som ibland är mindre pålästa. I “Malou Efter tio” berättade meteorologen Peter Kondrup om sin känslosamhet, att han har lätt till gråt. Hans känslor pendlar upp och ned. Kondrup säger att det inte är en diagnos utan kallas “highly sensitive person” och viftar skämtsamt med en pappersnäsduk. Izabella Scorupco är ett annat exempel, även om hon pekar på fler kännetecken.

Högkänslighet handlar inte främst eller endast om att man har en massa känslor. Enligt Elaine Aron handlar högkänslighet bland annat om subtiliteter. Känslosamhet kan även handla om hypersensivitet eller/och hormoner och pendlingen kan vara kopplad till en diagnos. För en del är det inte nödvändigtvis särskilt lätt att få tillgång till sina känslor. Kanske gäller detta särskilt för män, även högkänsliga sådana, i och med “pojkkoden”. Ett exempel på högkänsliga manliga artister är Bob Dylan, som kallas för “blixtlåset” av kvinnor eftersom han är tillknäppt när det gäller känslor. Att man har lätt för känslor och att kunna visa dem handlar kanske mer om emotionell intelligens. I Kondrups fall, som han säger, visar hans familj känslor, vilket underlättar.

not_emotional

Malena Ernman är ett annat exempel då hon säger sig ha fått något positivt med sig från sin familj, ett engagemang för svagare människor. I en artikel i Expressen skriver hon om musikundervisningen i kulturskolan för barn med särskilda behov.

Vi som har nått fram till tryggheten där ett annorlundaskap omsatts till ett konstnärskap brukar prata om våra vanligt förekommande diagnoser. Vi pratar om dem som superkrafter. Det gör vi delvis för att det låter hoppfullt för de dryga tio procent av våra barn som kämpar med att hantera sin högkänslighet i en vardag där tempot ökar för varje dag. Men vi gör det också för att det är sant. En neuropsykiatrisk funktionsskillnad är inget måste, men det är ingen överdrift att påstå att diagnosen många gånger är en fördel i musikvärlden.

Det är oklart vad som menas. Jag kan instämma i att högkänsliga kan ha svårt att klara tempot i skolan men känsligheten är inte ett vardagsproblem som en diagnos kan innebära. Barn med ADHD och högkänsliga barn behöver anpassningar i skolan men det gäller även de flesta, säger Nina Tegar i HSP-podden om högkänslighet och ADHD.

I en artikel har Ernman kallat sin tillbakadragenhet och blygsel för högkänslighet. Hon  nämner även ljudkänslighet och asperger. Diagnoskopplingen är olycklig i artikeln. Exempelvis kan personer med ADHD även vara högkänsliga, men ADHD och högkänslighet är inte samma sak.

Visst är det bra att offentliga, kända personer talar öppet om sin känslighet, men det kan bli fel när man använder ordet högkänslig utan att vara särskilt insatt i vad begreppet innebär. Kapten Röd är ett exempel på en artist som beskriver sin känslighet på ett bra och tydligt sätt utan att det blir konstigheter. Lite påminner det om Sarah Nilsson som berättar att hon accepterar sin känslighet. I SVT:s “Godmorgon” nämner Kapten Röd andra artister som är känsliga men att de inte noterar inte intryck på liknande sätt som han.

Nu kan man undra varför det är viktigt att peka på vad offentliga, kända personer säger. Kända personer kan fungera som förebilder för andra, samtidigt som känsligheten kan framstå som något gemensamt med oss “vanliga människor”, så att vi så att säga hamnar på en jämlik nivå. Prinsessan Märtha Louise är ett framstående exempel på detta.
Kända personers uttalanden kan därmed vara av vikt, eftersom de kan påverka hur vi andra pratar och resonerar kring högkänslighet för vår egen del.

Bli först med att kommentera

Kommentera gärna artikeln/inlägget nedan!