Åström Anastassiasis, M. (2013). Att leva med högkänslighet

I juni 2013 examinerades en kandidatuppsats i psykologi på temat att leva med högkänslighet vid Stockholms universitet. [1] Studien var av kvalitativ karaktär och byggde på intervjuer med totalt elva personer, samtliga medlemmar i SFH (Sveriges förening för högkänsliga). Resultaten från studien indikerar att högkänsligheten upplevs som ett personlighetsdrag, en del av identiteten och att den präglar det vardagliga livet på många olika sätt. Det går även att se gemensamma drag i de olika erfarenheter och reflektioner som ges kring högkänsligheten. Även om högkänsligheten ibland kan verka begränsande så är den för många också en källa till glädje och livskvalitet.

Intryck, känslor, överstimulering och återhämtning

Man upplever sig ta in fler intryck och detaljer än sin omgivning och noterar känslor och sinnesstämningar hos andra, vilket påverkar det egna måendet. Att registrera och på ett djupare sätt bearbeta så många intryck gör också att man snabbare blir trött och överstimulerad. Därför är det viktigt med återhämtning och att tänka på hur man lever för att kunna orka och må så bra som möjligt. Det fungerar inte att slarva med det.

Sociala aspekter av högkänsligheten

Många berättar om sitt sociala liv och hur det också påverkas av högkänsligheten. De  upplever att det är en fördel att snabbt kunna känna av andra människor, bland annat för  att kunna anpassa sin egen kommunikation för att på bästa sätt skapa kontakt. Samtidigt  kan dagsformen vara avgörande för hur sociala de orkar vara. Eftersom man så lätt kan  sätta sig in i den andres möjliga reaktioner kan man inte stå ut med att vara kort mot  någon eller råka uppfattas som otrevlig och föredrar då hellre att omboka ett möte en  sådan dag istället för att må dåligt och bli överstimulerad. Det går att dra paralleller till Elaine Arons teori [2] om att högkänsliga ofta är utåtriktade men att de kan misstas för introverta med anledning av deras behov av återhämtning och undvikande av risken för  överstimulering.

Uppväxtförhållanden har stor inverkan

Det framgår också att om man upplevt att omgivningen inte var tillräckligt lyhörd under uppväxten, hade man haft och kunde fortfarande ha, svårare att ta sina egna känslor på  allvar. Det är svårt att veta vad man vill och behöver. Man tar lätt på sig andras  problem, vill vara till lags för att vara omtyckt, vilket gör att man tappar bort sig själv.  Andra berättar om att de hade haft en nära relation med någon i omgivningen som de  kände kunde förstå, och vilken stor betydelse det hade haft att kunna dela sina upplevelser med någon. Det märks att den typen av relation värdesätts, även om det bara  handlade om en enda person i omgivningen. Detta talar för den interaktionseffekt som Elaine Aron menar finns mellan högkänslighet och negativa känslor eller ängslighet. Att en  högkänslig person som växer upp i en oförstående omgivning riskerar att må sämre än  en icke-högkänslig med liknande uppväxt, medan om man vuxit upp under bättre  förhållanden kan bli mer harmonisk och må bättre än någon som inte är högkänslig.

Högkänslighet i arbetslivet

Att snabbt ta in andra människors känslolägen gör också att det är viktigt att omge sig  med rätt människor på arbetet för att ha krafter att prestera sitt bästa. Det måste vara  människor som ger rätt typ av signaler och som inte tar energi. Någon menar att det kan  vara svårt att hitta rätt i arbetslivet som högkänslig. Att det kan vara avgörande att själv  identifiera sina styrkor för att veta vad man ska söka sig till eftersom att rekryterare inte känner till vad högkänsliga personer kan bidra med. Många beskriver att de har ett personligt engagemang och en samvetsgrannhet i sitt arbete. Samvetsgrannhet är en egenskap som värdesätts och efterfrågas i arbetslivet. Det finns också en upplevelse av att högkänsligheten gör att man har en starkare instinkt än andra att undvika det som är dåligt för de flesta människor. Att snabbt känna av känslolägen och andra typer av intryck gör att man ofta är först med att uppfatta när något är fel eller inte riktigt fungerar, vilket kan vara användbart för att i ett tidigt skede kunna förebygga eller åtgärda saker på en arbetsplats.

En arbetsplats innebär också sociala relationer. Som tidigare nämnts så tyder upplevelserna på en slags dubbelhet i det sociala livet som beror på en balansgång mellan två behov, att vara social men också att få tillräckligt med återhämtning. Samtidigt som man i sociala situationer kan uppleva sig som en social kameleont då man snabbt får förståelse för andra människor, gör behovet av att ibland få vara ensam att omgivningen också kan uppfatta en som introvert. Definitionen av vad det innebär att vara social har troligtvis utformats av och för personer som inte är högkänsliga och behöver därför vidgas för att även kunna inkludera personer med mer komplexa upplevelser. Det kan därför vara bra för arbetsgivare att känna till högkänsligheten och att det inte behöver vara en förutsättning att föredra ett typiskt utåtriktat socialt liv oftast omgiven av andra, för att ha lätt att förstå, relatera och skapa kontakt med människor.

Könsaspekter

Oavsett kön delar man liknande upplevelser och erfarenheter kring högkänsligheten. Det enda som skiljer dem åt är hur man upplever omgivningens reaktioner och förväntningar. Generellt upplever man att det ibland är svårt att hantera omgivningens oförståelse gällande högkänsligheten, att bli uppfattad som svag och överanalyserande. Men männen berättar att det för dem inte bara beror på att känsligheten i sig har en viss klang och ofta ses som något negativt som behöver jobbas bort, utan för att de har förväntningar på sig att tänka och bete sig som män. Enligt den traditionella rollen ska män inte ha en massa känslor och speciellt inte prata om dem med andra män. Därför har de lättare att hitta intressanta samtal med kvinnor, eftersom kvinnor lättare öppnar upp och pratade om saker som går att relatera till. Enligt Elaine Aron föds det lika många högkänsliga pojkar som flickor, men pojkar förväntas inte på samma sätt som flickor ha nära till känslorna.

Begränsningar och styrkor

Dagligen får man som högkänslig försöka hitta fungerande sätt att förhålla sig till högkänsligheten för att undvika de begränsande sidor som överstimulering medför. Samtidigt kan man också uppleva lycka över att uppfatta detaljer i sin omgivning som går andra helt förbi. Musik kan gå rakt in i själen, samma sak med en främlings leende eller vacker natur. Personlighetsdraget gör att man har lätt för att få kontakt med andra människor, särskilt andra högkänsliga. Det finns mycket som berikar och ger energi. Högkänsliga har ett  rikt inre liv där det ständigt händer någonting. När tid för återhämtning  finns och dagsformen är bra känner sig många kraftfulla, kreativa, nytänkande och drivande i det de gör. Hägglund & Dahlin [3] kallar denna upplevelse av dubbelhet som högkänsliga har för att vara StarkSkör. Att ena dagen känna sig helt utpumpad och orkeslös på grund av för många intryck och för lite tid för återhämtning, för att nästa dag vara redo att ta sig an precis det man vill.

Referenser

  1. Se Mia Åström Anastassiadis kandidatuppsats i det Digitala Vetenskapliga Arkivet.
  2. Se Elaine Arons bok Den högkänsliga människan.
  3. Se Maggan Hägglunds och Doris Dahlins bok Drunkna inte i dina känslor.
About Jonaz Juura 264 Articles
Jonaz Juura är initiativtagare till och fungerar som adminstratör och huvudredaktör på HSP Sweden.eu. Särskilt intresserar han sig för högkänslighet, personlighetsteorier, andlighet och forskning.

Bli först med att kommentera

Kommentera gärna artikeln/inlägget nedan!