Om högkänslighet, Highly Sensitive Person (HSP)

HSP är en akronym för Highly Sensitive Person och kan teoretiskt anses som den minst komplexa personlighetstypen här på HSP Sweden.eu eftersom man antingen är högkänslig [1] eller så är man det inte. Därför används också begrepp som personlighetsdrag. Dock finns en rad olika slags känsligheter som kan ingå i ett högkänsligt personlighetsdrag, vilket gör att högkänsligheten kan ta sig lite olika uttryck hos olika individer.

Bakgrund

Begreppet HSP myntades i början av 1990-talet av den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine N. Aron, doktor i klinisk djupspykologi vid Pacifica Graduate Institute i Kalifornien och med praktik vid C.G. Jung Institute i San Francisco. Jämte sina studier om det ärftliga personlighetsdraget högkänslighet, från 1991 och framåt, är hon tillsammans med sin make dr Arthur Aron en av de ledande forskarna inom psykologiska studier om kärlek och intima relationer. De är tillsammans också pionjärer inom studier om både högkänslighet och kärlek som utförs genom användning av funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). Elaine Aron bedriver även en mindre psykoterapeutisk praktik i Mill Valley, Kalifornien.

Sedan dr Elaine Aron inledde sina studier om högkänslighet har mycket hänt under de drygt 20 år som har passerat. Men först år 2012 fick begreppet HSP fäste på bred front i Sverige, då det uppmärksammades i en rad medier — däribland Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, TV3 och TV4. Innan dess var det dock redan etablerat i flera omgivande länder — däribland Danmark och Nederländerna. Även till våra nordiska grannländer Norge och Finland kom begreppet, framför allt under 2013 och 2014, och intresset för högkänslighet har ökat även där. I samtliga nämnda länder finns idag föreningar för högkänsliga personer.[2]

Är HSP ännu en så kallad bokstavsdiagnos?

Nej, HSP är inte någon psykiatrisk ”bokstavsdiagnos”. I stället är det en beskrivning av hur vissa människor fungerar då de har ett något känsligare nervsystem än andra. En grov uppskattning säger att ca 15–20% av alla människor kan beskrivas som högkänsliga. HSP betecknar således ett väl spritt personlighetsdrag — i Sverige torde närmare 1,5 miljon personer vara berörda, i världen drygt en miljard!

Då HSP således omfattar betydligt fler människor än vad var och en av de psykiatriska diagnoserna gör, kan naturligtvis många med sådana diagnoser känna igen sig i allmänna beskrivningar av det högkänsliga personlighetsdraget. Flera typer av neuropsykiatriska diagnoser innebär exempelvis att den diagnosterade är extra känslig för sinnesintryck av olika slag. En skiljande faktor kan dock utgöras av att en högkänslig hjärna inte har några påtagliga svårigheter att sovra bland, tolka och processa de stimuli som den utsätts för, eller att skapa förståelse för vad stimulin innebär i exempelvis sociala situationer. Tvärtom processar en sådan hjärna det mesta och på djupet, så till den grad att den snabbare än mindre känsliga hjärnor blir överbelastad. Det är denna tendens till djupare process med påföljande snabbare överbelastning som är signifikativ för högkänsliga personers hjärnor. Detta bidrar till att högkänsliga personer i många sammanhang behöver finna särskilda beteendemässiga strategier för att skydda hjärnan genom att ge den tillräcklig tid för återhämtning — exempelvis genom att i mindre grad utsätta sig för intensivt socialt umgänge i stora grupper under längre tid. På plussidan står dock att det högkänsliga personlighetsdraget ofta bidrar till att dessa personer är goda lyssnare och empatiska medmänniskor, kvalitetsmedvetna och samvetsgranna.

Har jag en HSP-personlighet?

För att ta reda på om du kan tänkas ha en högkänslig personlighet finns ett kort och relativt enkelt test som kan ge en första indikation på hur det står till med den saken. Testet finns såväl på svenska som på engelska.

Mer om personlighetsdraget

Forskning visar att högkänslighet är en medfödd egenskap, ett personlighetsdrag på biologisk grund. Biologer har funnit denna egenskap hos individer bland en mängd djurarter — från bananflugor och fiskar till hundar, katter, hästar och primater. Känsligheten speglar vad man tror är ett känsligare nervsystem hos vissa individer och detta leder till en viss överlevnadsstrategi, som ofta yttrar sig i en individ som hellre inledningsvis utforskar sin omgivning genom observation än att omedelbart röra sig runt i den. Individen kan således av andra uppfattas som överdrivet försiktig och tystlåten i t.ex. nya sociala sammanhang. Man har också funnit att hjärnan hos högkänsliga personer fungerar lite annorlunda än hos icke-högkänsliga. Högkänsliga personer är ofta mer medvetna om subtila nyansskillnader och detaljer, vilket främst beror på att deras hjärnor bearbetar informationen annorlunda och reflekterar över den på ett djupare plan. Inte sällan leder det till att man som högkänslig individ känner sig överväldigad, överbelastad, av intryck. Man blir helt enkelt lättare överstimulerad när saker och ting blir för intensivt, komplext eller kaotiskt under en tid. Detta personlighetsdrag är ingen ny upptäckt, men det har tidigare ofta misstolkats.

Eftersom känsliga personer föredrar att observera framför att agera när de kommer in i nya situationer har de ofta kallats blyga. Men blyghet är ett inlärt beteende, inte ett medfött. I själva verket är ca 30% av de högkänsliga personerna också extravert utåtriktade, så högkänslighet behöver inte vara förknippad med en i övrigt introvert personlighet. Högkänslighet har också tidigare kallats hämning, rädsla eller neuroticism. Vissa högkänsliga personer beter sig på detta sätt, men det är inte medfött och inte heller den mest grundläggande egenskapen hos dessa personer. Slutligen, högkänslighet värderas olika i olika kulturer. I kulturer där det inte värderas så högt, som i vår västerländska, tenderar en högkänslig personlighet också att vara förknippad med låg självkänsla. I en sådan kultur blir de ofta tillsagda att inte vara så känsliga, vilket dock brukar bidra till att de känner sig än mer annorlunda och därför får ännu sämre självkänsla.

Typiska kännetecken för HSP

Nedan följer en uppräkning av några vanliga och utmärkande kännetecken för en HSP-personlighet. Ingen individ har alla dessa men bör, för att betecknas som HSP, uppfylla en majoritet av dem:

  • Föredrar i regel att stå vid sidan av snarare än att kliva rätt in i en ny social eller rumslig situation, för att därigenom få tid på sig att observera och reflektera innan man aktivt engagerar sig i situationen.
  • Är väldigt medveten om detaljer, nyanser och små kontraster.
  • Vill överväga alla detaljer och möjliga konsekvenser innan man handlar. ”Gör det en gång och gör det rätt.” Detta medför att man som HSP fattar beslut långsammare än många andra, är mer medveten om risker och möjligheter, och anses långsam men korrekt eller rent av perfektionistisk.
  • Är mer medveten om andras tankar och känslor än vad de flesta är, p.g.a att man är duktig på att fånga och tolka sociala icke-verbala signaler. Vilket gör att man ofta gissar rätt med hjälp av sin intuition.
  • Åsamkas ofta större lidande p.g.a. dåliga uppväxtförhållanden än vad andra gör, men kan också ha vunnit mer än andra om man har vuxit upp under goda förhållanden.
  • Handlar mer samvetsgrant än andra eftersom att man är så starkt fokuserad på orsak och verkan (d.v.s. risker och möjligheter). Vanligt är därför att man som HSP tänker att ”Tänk om alla lämnade skräp efter sig på det viset” eller ”Om jag inte blir färdig med mitt jobb i tid kommer jag att sinka andras”.
  • Är ovanligt bekymrad över sociala orättvisor, klimat och miljön samt uttrycker ofta ett starkt känslomässigt engagemang — exempelvis ”Jag kunde inte bara stå där och låta det hända henne” eller ”Jag försökte under flera år aktivt att få andra att förstå innebörderna av den globala uppvärmningen”.
  • Behöver inte så mycket stimuli för att bli överstimulerad eller upphetsad. Detta leder lätt till försämrad prestationsförmåga vid exempelvis tävlingar, framträdanden, vid tal i offentliga sammanhang eller när man träffar en celebritet för första gången, om man observeras av andra när man utför en syssla, vid tidsbegränsade tester, vid platser som är högljudda eller vid större folksamlingar.
  • Är begåvad, konstnärlig eller har en passion för att ta del av olika konstformer.
  • Har ett starkt spirituellt intresse och utövar det.
  • Beskriver ofta en större känslomässig reaktion än andra vid starka händelser.
  • Upplever ofta förändringar i tillvaron som stressiga.
  • Har ofta ovanligt livliga eller färgstarka drömmar.
  • Klagar mer än andra över att man är överstimulerad eller över att vissa miljöer upplevs som obehagliga.
  • Har en större sensorisk känslighet — darrar lätt, har ett mer reaktivt immunförsvar och har en lägre smärttröskel. Får ofta större reaktioner av koffein och mediciner än vad andra får.
  • Pratar på ett hänsynsfullt vis, ibland på ett indirekt sätt. Ger antydningar i stället för direkta uppmaningar.
  • Tycker att naturen har en särskilt helande och lugnande effekt, eller att man oftare än andra blir rörd av dess skönhet. Förtjust i djur, växter och att vara nära eller i vatten.
  • Minns att man haft sådana här särdrag redan som barn.

Vad är inte HSP?

För att få ett bättre grepp om HSP kan det kanske vara bra att veta vad det inte är. Exempelvis är HSP…

…inte en utvecklingsstörning
…inte en form av autism eller Aspergers syndrom
…inte en variant av ADHD eller ADD
…inte en sorts depressionstörning eller dystymi
…inte ett utslag av manisk, hypomanisk, bipolär eller cyklotomisk störning
…inte att förväxla med panikattacksyndrom eller panikstörning, agorafobi (”torgskräck”), social fobi, tvångssyndrom, postraumatisk/akut stressyndrom eller generaliserad ångeststörning.

Om du har funderat kring dig själv eller t.o.m. genomgått vedertagna professionella tester utifrån ovanstående psykiatriska diagnoser, men inte helt ”hittat hem till dig själv” i dem så kan det hända att de inte beskriver dig tillräckligt väl. Kanske stämmer modellen för HSP bättre in på dig?

Fotnoter

  1. På svenska används ofta begreppet högkänslighet, ibland begreppet högsensivitet.
  2. Föreningar: Sveriges förening för högkänsliga, Foreningen for höysensitive (Norge), HSP Foreningen (Danmark), HSP — Suomen Erityisherkät RF (Finland), Vereniging Hooggevoelig Nederland.

Källor

Om skribenten Mikael Gustafsson 266 artiklar
Mikael Gustafsson är initiativtagare till och fungerar som adminstratör och huvudredaktör på HSP Sweden.eu. Särskilt intresserar han sig för högkänslighet, personlighetsteorier, andlighet och forskning.

Bli först att kommentera!

Kommentera gärna artikeln/inlägget nedan!